Mitt huvud går på högvarv just nu, jag vet inte om det är regnet och det tunga vädret som skapar huvudvärk eller alla tankar. Inte bara min hjärna, allas våra hjärnor fullständigt bombarderas av information. I den boll som är placerad en decimeter över axlarna pressas upplevelser och intryck in. Förändringar i livet får mig att tänka vad är, eller kanske vem är jag mitt i allt?! Bilder, uppdateringar - ett nytt spännande jobb, en solig resa, en vältränad kropp, en lekdag med barnen, snygga kläder, ett fixat hår, en skidresa, nytt hus, klar med renoveringen av sommarstugan, framgång i det egna företaget, korvgrillning över öppen eld, fest, event, karriär.. Pam pam pam. Jag funderar inte så mycket över det men min hjärna registrerar det. Någonstans växer det frön till tankar och känslor både bra och dåliga men tyvärr en hel del stress också.. Den där underliggande stressen eller kanske mer känslan av otillräcklighet. Jag kan avundas tiden då våra föräldrar var mitt i livet med småbarn, det kändes enklare på något sätt. Inte dessa förbannade medier överallt, sociala som traditionella som bombar huvudet fullt av allt med framgång, prestation och "lyckligheter". Vår föräldrageneration hade ingen koll på om den gamla klasskamraten fått Nordens bäst betalda jobb inom detaljhandeln eller om grannen köpt nya jeans, om kusinen har haft bullbak/pysseldag/storstädning alá surdegsbak på en söndag förmiddag.. De fick en viss information via skvaller men de slapp mängden av information, intensiteten och det är stor skillnad att höra om kollegan som åker till Maldiverna eller att i parti och minut se bilder från en vit sandstrand en brunbränd tvättbräda och ett turkost hav. En bild säger mer än tusen ord. 
Med regnjacka i högsta hugg.. Påväg till min fina vän S idag för att hänga lite på en lekplats men mest dricka kaffe och prata livet..