I tisdags startade jag upp kursen i Hälsopedagogik och tog på riktigt ett kliv ur bebisbubblan. Det ger dubbla känslor, och var både otroligt roligt men också ett vemod över att den där unika tiden då det bara är jag och Hebbe på ett sätt är över. 

Vi har också hängt med kaffekoppen i solen, träffat vänner, sett på en tomt, haft möte med en husleverantör, besökt en fantastisk lägenhet, ätit lunch med pusskalas till efterrätt... En salig blandning - eller hur!? 

Kan väl inte kommentera det med hus ytterligare, hustankar kanske bara stannar vid husdrömmar eller inte. Ena stunden vill jag våga satsa och i nästa stund vill jag köpa en bar på Koh Lanta och leva hippieliv med en solbränd Henke och Hebbe klättrandes i en palm.