Upp och ner - igen..
Vi är kvar i Lysekil, har under omständigheterna haft en bra helg. Och omständigheterna är dem att i fredags när jag och Hebbe var på stranden med fam Ö fick ett samtal att mamma var påväg i ambulans med en misstänkt propp i hjärnan. Chocken, rädslan och oförståelsen? Jag hade ju pratat med henne bara ett par timmar innan och hon lät hur pigg som helst.
Livet kan verkligen ställas på ände det har jag fått erfara mer än en gång.
Men vad som var en misstänkt propp var som tur fel, däremot har mamma värden i kroppen som inte alls är som de ska och hennes kollaps berodde på dessa. Hon är nu inlagd och vi har varit hos henne, tillbaka i den sjukhusmiljö som pappa förra året befann sig i. Vi väntar på att få klarhet i vad som verkligen är fel och vad som behöver åtgärdas. Tiden sniglar sig fram och jag vill bara ha tillbaka min älskade, vackra och friska mamma.
Kommentarer
Trackback
