En trött, lite lågmäld men emellanåt hoppfull jag.. 

Stundtals sorgsen, en sekund av skratt, en längre stund av framtidstro.. 

Bitvis sargad, bitvis ledsen.

Nej, det är inte sympatier jag är ute efter. Jag VET att alla har sina bekymmer, och de är tuffa för var och en av oss. Ni som lärt känna mig genom att läsa bloggen vet, och mina vänner vet. Det här är mitt sätt att hantera motgångar. Transparens. Med det inte sagt att jag delar allt, men mycket, kanske mer än de flesta. 

Jag tror på orden, bära varandras bördor. Varje gång jag delar med mig så hjälper någon annan mig att bära lite, det blir inte lika tungt. Tack för den hjälpen. 

Jag delar med mig för att visa ärligt att livet inte alls är så "fläckfritt" som sociala medier och annat oftast får oss att tro.