Försök till att ta mig i kragen!!
De senaste dagarna har vi i allafall spenderat på stan, timmar har vi lagt på att luncha och tittat i alla affärer.. måste erkänna - vi har shoppat en del me :P
Jag har tjatat hål i huvudet på min omgivning om att jag vill ha en romantisk klänning... och har hittat en underbar! Men 1700:- krävs att tänka en extra gång på, framförallt då jag inte har något speciellt tillfälle att ha den på. Den är mest bara underbar och får mig känna mig sååå romantisk :)
Finns ett par fantastiska brillor också, Dolce Gabbana har gjort ett par pilot som jag gillar... hade tagit slut på NK, men hittade dem på Viktoria Arena.. måste nog ha:P
Det är mycket man måste ha vid den här tiden på året, solen skiner och behoven ökar i takt med värmen. Ett behov som gör sig starkt påmint nu är längtan efter VIN!!!!! Och på lördag, då ni! Ska bli grymt :) Lite knytis hos M, med massa vin på hennes balkong! Längtar... ska bara sitta och njuta i johanneberg med utsikten över Göteborg som den lilla lyckosten M har från sin balkong.
M är underbar, hon får mig alltid att skratta och har de sjukaste historierna som är grundade på sanna händelser. Men skriva om dom är hon bäst på själv;) hon har sin egna blogg.. Ikväll skulle hon iallafall på dejt, första dejten och de väljer att bada!? I havet!!??Är nyfiken på hur det kommer att gå...;) Fy för att bada.. jag som är så frusen:S tur det finns någon som värmer mig... hihi
Hoppas ha massa att skriva om efter helgen... eller behöver inte hoppas, vet att jag kommer ha massa att skriva om!!!
Fathers eyes...
Alla i min släkt har blå ögon, min bror och alla kusiner men inte jag. De är mycket ljusare än jag, i hyn, hår och deras ögon är blå. Som liten var jag ljus i håret men med kolsvarta ögon och smutsbrun hy... Jag kände mig annorlunda och utanför, men farfar sa att jag var speciell. Kanske låter det konstigt att jag berättar om hur han favorisera mig, men han sa att jag var solen i hans liv. Och för mig var han helt fantastisk. Han visste allt kändes det som, kunde prata så många språk, och hade varit på så många ställen i världen... Han hade alltid tid för mig och lät mig få veta att han mådde bra i mitt sällskap. Vissa dagar ville han inte prata med någon, men om jag då kom ville han alltid vara med mig.
Alla människor borde i livet få ha någon som prioriterat en högst...
Igår natt spelades en sång på radion som jag lyssnade mycket på den sista tiden i farfars liv när han var sjuk. Jag berättade för någon som är speciell för mig om när min farfar gick bort. Allt var en slump, att låten spelades ,att jag valde att berätta om vad låten påminner mig om för han som var här... Jag var tyst och tänkte till för en stund.. då slog det mej - skulle varit min farfars födelsedag.. och 10 dagar efter det dog han. Han gick bort 1998, 90 år gammal och varje år sedan dess i slutet av mars gör han sig påmind på ett eller annat sätt. Denna gången fick han mig att öppna mig lite för någon jag tycker om att ha i mitt sällskap....
Avklädd..
Känner mig naken enda in på själen... har inget att skyla mig med... är rädd för att inte ha något skydd är rädd för att inte kunna gömma mej...
Galenskap!
Men det finns orsaker till det! Och de ger absolut tillstånd till att va hemma. eller??
Mina vänner är dock envisa och ihärdiga, och i ett försöka att undvika kontakt med dem under kvällen igår lämnade jag mobilen hemma. Tror ni att det gjorde någon skillnad? Nä nä... de tog reda på nummret till mitt sällskap och trakasserade honom istället. Vi försökte ha en mysig kväll, men K tillsammans med bebisarna (kallar dom bebisar för att de är så unga, hihi) hade helt andra planer för min del. Telefonen hoppade från hand till hand och löd:
N säger - Asså Du måste komma ut ikväll annars börjar jag gråta! Du måste!
Jag svarar - Jo jag vet.. men det får bli en annan kväll
N insisterar - Asså Du måste komma nuuuue!
-Mmm... låter jag tillbaka
N fortsätter - Asså vi vill så gärna att du ska komma nu, skit i H du kan väl komma nu!
- Men jag är inte i stan nu, och har fula mjukis på mej. svarar jag med en snäll röst och hoppas N förstår
- Asså, vi älskar dig och du måste komma nuue! Asså snälla då! Asså det spelar ingen roll vad du har på dej du e läcker endååe!
- Jo, men så säger ni bara för att ni gillar mej.. svarar jag
-Asså kom då! S e så full så vi försöker smita från henne och jag ska hångla med K, vi e ihop nu!
K tar över telefonen
- Du e min bästa bästa vän ju, kan du inte komma nu? Å duu.. jag ska hångla med N, vi är ihop!
- Men då behöver du ju inte mig nu ju! säger jag men hörs knappt av allt skrik som är i andra sidan luren..
K viskar... - Du M spyr ut genom taxin, hihihi -Hör du eller, hon spyr, hihi ut ur taxin!
-Mmm K jag hör...
Vid det här lagret har jag helt tröttnat på fyllesamtalet, jag skäms lite inför mitt sällskap hur de håller på och försöker avsluta.. Då tar N luren igen
-Asså, kom då!!!! Jag börjar gråta om du inte kommer! Du e ju så bäst bara.. och du vet du! S är så full så vi försöker smita från henne!
-Jo gumman du e med helt underbar, mmm jag hörde det om S. svarar jag N
K tar luren...
-kan du inte komma dåååå! Snälla! Du e min bästa bästa vän! Och du... M spyr ut genom taxin, hör du eller? hon spyr ut genom taxin.. hihihi
-Mmm, jag hörde det baby... svarar jag K
N tar luren...
-Asså gumman kom nu då! snälla! jag börjar gråta om inte du kommer, snälla då! skit i att va hemma med H, va med oss. Vi har så j-a ball! Alltså jag och K ska hångla sen... vi är ihop!
- Mmm, sötis jag hörde det..
H tar över luren en stund och pratar med tjejerna.. jag får vila mina öron...
N vill prata med mig igen..
-Asså vi har så j-a ball alltså, snälla då kan du inte komma! Vet du, jag och K är ihop och vi ska hångla!
-Jaaaa det ska vi skriker K i bakgrunden!!!!!!!!
5 min.....
Samtalet har inte över huvud taget ändrat karaktär, utan N fortsätter att säga asså innan varje mening och K fnissar och skrattar om vartannat över M som spyr.
Äntligen bryts samtalet och jag tänker tyst för mig själv, "shit det är ju så det är när vi är ute.. kunde lika gärna varit jag" Och även om jag skämdes åt de andras vägnar så kunde jag inte låta bli att känna mej sååå avundsjuk att jag inte var med mina tjejer! Hur kommer det dig? Finns det en inre önskan av att göra bort sig och bete sig hur primitivt som helst?
Efter 2 minuters reflektion ringer det igen....
Om du läser den här texten från början igen så vet du exakt vad som blev sagt i detta samtal! exakt! det var en total härlig upprepning!
Och vill bara säga! I love you girls!! Ni e dom roligaste!
sorry...
Vi svek igår jag och K... vi vet! Sorry! Men vi kommer snart till Stockholm och har riktigt kuuul!
Så här var det... T är här på snabbvisit från Stockholm i anledning av jobb, han ville vi skulle ta en öl men vi avstyrde det till en fika. Jag tillsammans med K och J skulle ses på Sense, och T kom dit... K hade mött M på vägen och han följde med som sällskap till fikat, M berättade för oss om sitt husköp och stundande bröllop... Hur kan sånt prat få en att uppleva så mycket ångest? Är det något fel på mig? Jag vill inte alls gifta mig och bo i hus nu! Och undrar om jag någonsin kommer känna så?? men önskar iallafall M största lycka och hoppas på husfest snart ;)
I vilken fall så befann sig halva lysekil (nästan) på Sense, och det bestämdes att vi skulle ses ute på kvällen. Den avstyrda ölen med T, blev en utgång!? Jag ville mest bli full för att bli av med min obefogade ångest, det är ju inte jag som ska gifta mig! Vi bestämde Vasastan kl 21...
20.45, K får ringa samtalet... -Vi kommer inte!
Nu känner jag mig som en dålig vän för det, och lovar (nästan) att aldrig mer avstyra en utgång. Någon annan får ta på sig den rollen, det ska inte bli jag!
Ses snart i Stockholm :) Då jäklar ;)!!!!!!!!!
Båstad
Vecka 28 är nämligen tennisveckan i Båstad och efter förra året kan man bara inte missa en repris! Låt mig berätta:
Tillsammans med K och L skulle vi ha en semesterhelg i Båstad, under förutsättning från L-s sida att vi hade fixat ett ordnat boende. Jag och K hade fixat en bil och tyckte det skulle få bli inte bara transportmedel , utan även boende. Om nu försök att få tag i "ordnat" boende sket sig. Vi valde att låta L tro att boendet var fixat så hon inte skulle backa ur.
Framme i Båstad efter systemetstopp i Halmstad var det nu dags att visa upp vårt boende för L... Vi gav ett par tappra försök på hotell och vandrarhem men allt var fullbokat.
- Vi tänkte bilen L? sa jag och K
-Va?
-Ja, eller så har vi med oss ett tält..? försökte vi med diplomatiskt tonläge
- Men jag sa ju att tält var uteslutet under alla omständigheter och för det andra får man inte tälta i Båstad!
- Oj då...
-Oj då? Oj då? Alltså detta är så typiskt er! Stanna bilen!
Jag och K tittade nervöst på varandra medan L gick sin väg från bilen med mobilen i högsta hugg.
-Detta kanske inte va så bra av oss? sa jag
-Äsh det fixar sig. svarade K
L är nu tillbaka bakom ratten och vänder bilen.
-Vart ska vi? frågade jag lite försiktigt
- Vi ska 6 km utanför Båstad till en av mina anställda, vi får låna hennes stuga och bo där. svarade L
-F-n du e ju bara bäst chefen! Så uppstyrd! skrattade K
-Ja, jag känner ju er och tänkte att det va ingen ide att räkna med att ni ordnat nått. Hade inte åkt med till Båstad utan en "backup" plan...
L är nämligen chef och en mycket kompetent uppstyrd person, hon har saker under kontroll och gillar att ha det så. Jag och K däremot gör lite vad som faller oss in...
Väl vid vår stuga, M ringer och säger att hennes kille har blivit sjuk och att hon bara inte kan tänka sig att slänga bort helgen på att umgås med honom. Vi insisterade att hon bara måste komma, och en halvtimma senare är M påväg i 150km/h till Båstad!
Fyra flickor är på plats! Vi dricker massor av Rosé, äter ost, baugette, kyckling och Cheferna L och M röker. En perfekt sommarkväll! M och L fick namnet cheferna denna resan då de har sånna befattningar, åtminstonde en av dom.
In på Sand i Båstad (Efter att älsklings T misslyckats med gästlistan på Peppes;) Men vi grät inte för det, kvällen var absolut bäst på Sand! Drinkar, skumpa och shots... nivån var hög den här kvällen! I allafall för mig och K, cheferna hade vi tappat bort. Men då vi fan dom hade de fått kontakt med några snubbar vid ett bord. Visade sig vara VD- ar på ett par av Sveriges pokerbolag. Trevliga, förutom att den ena envisades att tafsa på mig, men jag fick för tjejrnas skull stå ut och försöka handgripligen hålla hans händer borta då det resterande sällskapet var så trevligt.
Cheferna försvinner för en stund, för att med besvikna miner komma tillbaka
-Fredrik Ljungberg är dvärg! säger L
-Stod brevid honom i baren och han va svinkort.. tillägger M
(Saken är den att L och M är ganska långa tjejer, sånna där vackra 1,80 tjejer och inte alls i min och K-s minilängd. Jag och K är exakt lika långa 167,5 cm... Så Fredrik är alltså inte dvärg, då han är längre än mig och K, och vi är F-n inte dvärgar!!)
Småtimmarna började närma sig och VD-n som inte kunde hålla händerna i styr ville att vi skulle följa med på en resa i hans hummel-limosin. Jag avböjde, då jag nu var riktigt trött på hans sliskiga uppenbarelse. Men några som var helt och fullt på ideén var mina kära tjejkompisar!
Med champange i överflöd och "Botten Anna" i stereon befann vi oss nu med ett antal främmande människor i en hummel-limmo. Jag försökte febrilt få undan den äckliga VD som förföljde mig även i limosinen(hur man nu lyckas med det??) Men det gick ut på att jag ständigt försökte byta plats med folk för att komma längre ifrån honom, och han bytte efter. När han till slut hamnat brevid mig hade jag tur för limmon stannade och alla skulle ur.
Nu var det en jakt framför oss, alltså en gigantisk lyxbåt. L och M åkte vidare hem, men jag och K följde med på båten. Om det fanns tillgångar på alkohol i limmon var det ingenting jämförelse med här! För att komma undan VD-n sökte jag skydd hos herrarna på övre däck. De var trevliga och underhållande, men precis så överlägsna som svinrika människor ibland kan vara..(vågar inte här uttala vilka det var, men låt mig säga så här.. de tillhör en av sveriges mest framgångsrika familjer och efternamnet är mycket mycket välkänt)
K satt kvar med snubbarna från pokerbolagen och berättade om underbara Saint Tropez, och hur jag och hon skulle ta oss ett par veckor där efter tennisveckan (total lögn, har aldrig varit i Saint Tropez) Men jag underhölls av hennes påhittighet och följde efter med egna lögner... Till slut visste vi inte vad vi sagt längre och för att inte bli avslöjade gav vi önskemål om att få åka hem. En av herrarna jag suttit brevid ville ha min mailadress, så kunde vi mötas upp i Saint Tropez, eller så var vi välkomna till Frankrike och hälsa på. Om jag skulle ge min löjliga hotmail adress hade vi varit påkomna, vi hade ju inte heller gett dem information att bygga en vänskap på. Allt vi gjort hade ju varit att ljuga!
I vilket fall ville vi nu hem, och de fixade så hummeln kom tillbaka för att hämta upp oss. Jag var supernöjd då vi skulle åka för den sliskiga VD-n var kvar på båten... Men misstog mig, precis innan bilen skulle rulla kom en man springandes längs bryggan för att åka med, det var han!
Nu var han värre en någonsin, och jag vill inte ens tänka på vad han "tagit" för något på båten...jag gjorde allt jag kunde och K försökte nu hjälpa mig att få honom att låta mig vara! I ett ögonblick när han tittade bort, tog jag en vodka absolut och stoppade ner i min väska ( måste vara efterdyningar från Rio). Snubben hade nu "full ribba" om man utrycker det på ett någorlunda fint sätt och jag bad honom åter och åter att låta mig vara. K kom till undsättning med en flaska champange och knuffade undan mannen. Klockan var nu strax efter 07,men K tyckte inte det fanns anledning att avsluta festen...
Nu var vi framme, men vi bad dem att stanna vid vägkanten då vi inte ville bli påkomna att vi bodde i en pytteliten stuga. Med champange i händerna och vodka i väskan hoppade vi nu ur limmon, och vinkade glatt hej då!
Precis så här ska en kväll i Båstad se ut.. och i sommar blir det repris men i sällskap av C och J!!! Dessa underbara små partyglada flickor ska fylla chefernas plats, då cheferna fick nog förra året.
Längtar!! Kommer bli så galet roligt! För ni bangar väl inte C och J??? ;)
Soliga dagar
Det är okey att det är höst, det är okey att det är vinter, om det är sol! Nu går det mot våren och bara regn och mulet väder, why? I söndags morse var det så härlig, var hemma i barndomshemmet och har mitt rum intill köket. Älskar de tidiga förmiddagar då man sovit länge och öppnar dörren till köket och ser solen skina in genom de stora fönstren. Hela köket är ljust som en sommardag! På sommaren brukar alltid dörrarna från köket och ut vara öppna och man går ut på altanen eller baksidan och äter frukost. Går barfota ner på gräsmattan och hämtar lite jordgubbar i landet.. Vårat hus, våran stora trädgård, luften och djuren är det bästa, det får mig lycklig, det får mig lugn.
Fick en försmak av sommaren i söndags, och längar tills jag flyttar hem under juni, juli, agusti. Bättre ställe än Lysekil finns inte denna tid på året. Jag och min käraste vän brukar gå ut på Stångehuvud mitt i natten och lägga oss på klipporna och titta på stjärnorna. Tillsammans med mina vänner grillar vi på kvällarna, dricker vin, spelar kubb, åker båt, badar, fiskar, spelar fotboll, dricker te och pratar hela nätter.. det är underbart:)
Hoppas många av våra vänner i Göteborg känner sig välkomna till oss i sommar!
Men än så länge regnar det bara, dränkta som katter sitter jag och käraste vän efter promenaden, bäst att göra resplaner det bli man alltid glad av!
Massa mera brottning..
brottning...
Stockholm!
Krossa myten!
Härmed ska jag krossa myten om att tjejer ska spela "svåra" för att få killen de är intresserad av. Det finns nämligen en mycket nära vän till mig, som gick emot alla regler då hon skulle få sin kille... Låt mig berätta:
KL är en snygg tjej som är oerhört målmedveten, när hon vill ha någonting så ser hon till att få det. Vare sig det handlar om karriär eller i det privata. Hon är tjejen killarna vill ha men avskyr på alla sätt killar som hänger sig efter henne, och hon har råkat ut för det fler gånger än vad vi kan räkna till (nästan). Killar blir som besatta av henne, de ringer henne, smsar, följer efter henne.. ja i stort sett allt för att få va i hennes närhet. Men hon avisar bestämt alla sådana ansträngningar.
En natt befann hon sig på en av Avenyns uteställen, hon har ett ställe där hon alltid hamnar. Och denna kvällen var som andra lik förutom att hon lagt märke till den charmige bartendern som hon nu inte kunde slita ögonen ifrån. Bartendern uppmärksammade de stora blå ögonen som tittade längtansfullt efter honom och gav ett leende som gensvar. Detta skulle han aldrig gjort, för nu var han fast i KL-s hjärta och hjärna... KL skulle bara ha honom. det fanns inget som skulle hindra henne i detta!
Det började med samtal... oavbrutna samtal från KL-s sida där hon knappt lät bartendern servera andra, hon ville ha hans totala uppmärksamhet. Men bartendern var rutinerad och ej nybörjare på området, så han slingrade sig lätt undan utan att vara otrevlig. Kvällarna blev en, två, tre ja flera i antal, och varje kväll var den andra lik. KL tog plats i baren och försökte ha "dejt" med bartendern som inte hade dejt tillbaka utan skötte sitt jobb..
KL insåg att hon var tvungen att försöka få dejta honom på annan plats än hans arbetsplats så hon tog sig frimodigt an att fråga
- Kan inte vi träffas någon dag?
-Nej jag jobbar så mycket.. fick hon som svar
Nu var det en ny kväll, en mer berusad.. nej ett mycket berusad kväll för KL. Nu var hon inte längre lika anständig och frågorna blev mer av den ärliga sorten;)
- När slutar du?
-Vid 6-7 tiden, beror på hur lång tid det tar att stänga. fick hon som svar
-Ska vi ses då? blev nästa fråga
-Nej, jag e nog väldigt trött..
-Men jag kan ta ditt nummer, så kan jag ringa och se om du är trött eller inte sen?
-Nää, jag kommer nog vara trött..
-Men va f-n vi kan väl bara ligga med varann?
Svaret på sista frågan blev ett snällt leende, ett sånt leende som säger -Nej, jag tror inte det... KL var frustrerad, hon var desperat, hon förstodd ingenting!?? Men skam den som ger sig, nästa helg var hon där igen. Hon bad nu bartendern att åtminstonde överväga att ta med henne hem för natten, hon vädjade. Men resultatet kvarstod, hon fick gå hem ensam.
Kvällarna blev fler i antal, försöken lika så... -Snälla! -Men joooo! -Du behöver bara ligga där..-Snälla då? Men nope.. inte blev det som hon ville oavsett förslag eller förhandling.
Nu var det dags att gå till seriös handling, KL kände ägaren av krogen som bartendern jobbade på, och klockan 05 vid stängning ringde hon upp ägaren och bad om bartenderns nummer. Ägaren lämnade fundersamt ut nummret, fanns inte så mycket att välja på från hans sida. Plötsligt hade KL ett helt nytt läge, nu kunde hon terrorisera bartendern inte bara på arbetsplatsen utan även över telefon! Åtskilliga sms KL skickade blev aldrig besvarade. Och bartendern fick ett och annat fyllesamtal som han vänligt stod ut med...
Månader hade gått och slutligen en natt gav han upp och KL fick följa med hem efter stängning. Efter den natten blev det fler nätter då KL var sällskap hem efter stängning.. Efter en tids "velande" blev de ett par. Och idag 4 år senare har det ett förhållande jag kan avundas. De är två så otroligt underbara människor, och de får mig alltid att känna mig välkommen i deras gemensamma hem. Så nu hoppas jag att jag krossat myten om att man som tjej inte ska aktivt arbeta för det man vill ha! Den som kämpar vinner!
(Vill dock tillägga att KL inte rekommenderar att göra som henne om man vill ha en viss kille. Men då jag ser resultatet hon fick kan jag nog nästan hävda motsattsen ;)
