Roliga kväll!
Det började lugnt men vi var hemma 02.30 och hade fantastiskt roligt. Är väl helt enkelt så det blir när man släpper ut fyra mammor som varit hemma med bebisar, hängt på öppna förskolan och i sandlådan i över 1 år!
Yoga vidare..
Regnet smattrar på rutorna, imorgon börjar H:s semester och då önskar vi att sommaren kommer på riktigt. Ikväll ska jag på afterwork med min mammaliga och så fort tillfälle ges så kör jag lite yoga. Min älskade vän K gav oss en sommarutmaning, att vi skickar en bild på en yogapose varje dag under sommaren. Love it!
Goa dagar goa vänner..
Igår på dagen hängde vi hos bästa K i Askim, de fixade med kalas för Hebbe och vi åt glass och tårta så det sprutade ur öronen..
På kvällen drog vi till vänner i Kärna och fick känna på årets första riktiga sommarkväll!
Idag på dagen har jag och Hebbe hängt med vänner (mammor, bebisar, barn) i aspenäs.
Och nu sitter jag på bussen hem efter en tjejkväll med vin och ladanmat!
Tomtägare på riktigt!
Idag har vi varit på banken och igår var vi på Götenehus och la vår husbeställning. Vi är från och med idag tomtägare då vi nu tillträdde tomten!!
Det känns häftigt, hissnande, förväntansfullt, spännande och ett uns läskigt. Inom snar framtid börjar vårt hus att byggas inne på fabriken och vid hoppas att det står på plats vid årsskiftet. Valen är gjorda av kök, badrum, kakel, ytterdörr, fönster, vitvaror mm. Ingen återvändo!
Kan inte fatta att vi verkligen bygger vårt hus. Med stor ödmjukhet måste jag säga att det är fantastiskt roligt! (Än så länge;)
Val till huset.
Går allt enligt plan så lägger vi husbeställning nästa vecka och då ska valen vara klara. Idag tittade vi och bestämde oss för kakel i badrum, groventre, entré och kök.
I båda badrummen blir det stora vita matta plattor i mått 25*40 på väggar och ljust grå plattor på golv mått 20*20 de ska sättas med en riktigt tunn fog men har ännu inte bestämt om det blir fallande eller rak sättning.
I groventrén/tvättstuga väger vi att välja ljusgrå eller mörkgrå plattor - måste snart bestämma oss!?
I vår huvudentré blir det en Italiensk sten Marte Raggio de luna, i en mellangrå färg mått 30*30. Och i köket blir det blanka vita 10*30.
Samtliga val är klassiska och tidlösa men känns ändå moderna i färg, matthet, mått och uttryck. Det känns superbra och hoppas att slutresultatet kommer att leverera!
Såld
Idag skrev vi på papper och sålde vår lägenhet. Lite svårt att greppa men siktet är verkligen inställt på vårt kommande hus så därför är det mer av en lättnad än melankoli..
För att fira försäljningen åkte jag först med vännen S på en liten shoppingtur och fick ett par pieces till garderoben, sen åkte jag hem åt charkisar och drack vin med min make <3
Svettigt fix och prestationsångest!
Jag säger då det, ställer mig hellre i bikini framför kameran än ställer ut mitt hem och då handlar det inte om att jag är så nöjd för hur jag ser ut! Nej nej, det är mer utlämnande att visa upp sitt hem på något sätt.. Det blir någon form av prestation och man vet att alla värderar om det är snyggt eller fult. Mysigt eller omysigt. Man bjuder också in ALLA, inte bara de som man känner väl och tar hem på besök. Öppen beskådan..
Att det dessutom ska "värderas" senare i vad någon väljer att betala för det gör det inte bättre!
Nej pust och phuu.. Idag är fotograferingen gjord och vi kan landa en aning. Än säljer vi inte utan kan bo kvar i vårt hem tills dess att det andra börjar bli mer klart och inte bara en gräsmatta.
Cancerångest och kaffedrog..
Jag har lite ångest för det mesta just nu, det är som om oron sprider sig från område till område och får näring av varje "tänk om tanke"..
Det är så mycket som ska falla på plats framöver, när vi ska sälja, vart vi ska bo under byggtiden, vart Hebbe ska gå i förskola, när huset kommer stå klart.. Ja det är bara några få av alla frågetecken. Det lutar nog åt att vi bor kvar så länge vi bara kan.. För enkelhetens skull.
Min kära make oroar sig inte särskilt mycket, livet löser sig, det faller på plats. Och hur skön hans inställning än är så går den mig stundtals på nerverna. Jag och min fina vän K som också är i sälj/flytt tider konstaterade att män inte löser eller tar sig an det här med HELHETSANSVAR. Vi kvinnor tänker in allt, från vilka blommor som ska stå i vasen under visning till hur hämtning och lämning på förskolan ska se ut under hösten. Vi läser in oss på tänkbara förskolors föräldraenkäter, vilket rengöringsmedel vi ska använda till badrummet och hur livet ska flyta på så smidigt som möjligt. Mycket av vårt arbete försegår inne i våra huvuden och om kvinnors arbete i hemmet brukar kallas "det osynliga" arbetet så är arbetet innanför pannloben verkligen "osynligt arbete"!!
Helt enkelt - vi kvinnor tar helhetsansvaret!
När tankeverksamheten går på högvarv är varje tänkbar information en föraning om hot mot vår existens. När jag då i förrgår kom över en artikel där 190 forskare gått ihop och varnar för riskerna med mobilanvändandet multiplades ångesten. Strålningen ger ökad risk för cancer, samtal ska alltid ske med headset, barn ska överhuvudtaget inte leka med telefonerna (helst inte vistas i samma rum), hjärntumörer, tumörer kring öronen, tumörer, tumörer, tumörer..
Från och med nu sover telefonen och jag i olika rum och jag tvingar H att sätta på flygplansläge under natten då det minskar strålningen. Hebbes små knubbiga fingrar hålls på beskedligt avstånd. Sen stannar jag där. Jag ger mig en frisedel och inser - jag kan inte ensam förändra samhället eller de vanor som skapats på en nivå långt över det individuella inflytandet. Jo, givetvis kan jag ta medvetna beslut att välja bort, ställa mig utanför och leva parallellt med den tekniska utvecklingen vi har som innebär frenetiskt mobilanvändande och uppdatering av sociala medier och information. Men det kommer bli tungt, svårt och på ett sätt isolerande. Jag får helt enkelt åka med i båten och vänta på att våra vanor i så fall förändras, att livsmönstret tar ny form på samhällsnivå. (Eller att tekniken förfinas och strålningen minskar). Det är inte klokt egentligen hur mycket plats mobiler och surfplattor tar i våra liv?! 2 minuter där, 5 minuter här - ska bara kolla!? Osv..
Men jag kan inte, har inte resurserna att ensam gå emot denna ström - vi måste i så fall göra det tillsammans. Och tills dess får jag leva med ångest för tumörer mellan varven.
Nu kaffe! (För det är väl inte farligt eller?!)
Svenskt tenn, Klong, Himla, little elephant och många fler..
Det shoppas för att piffas.. Nya familjemedlemmar får ta sin plats och gamla åker ut. Voluspaljus, svenskt tenn krukor, kuddar, överdrag, fler kuddar, tvål, vaser.. Mycket ska plockad bort och sen ska det nya få sätta lite prägel tillsammans med gammalt. Ljust, luftigt, lätt och flott. Ja alla har väl hört blått är flott;)
Fuktig lyx
För att bryta inredningsshopping så får hyn sin dos av styling ;)
Inte första gången jag skriver om vad jag boostar ansiktet med morgon och kväll men dessa produkter tåls att nämnas om och om igen.
Jag vill egentligen husblogga, men vi är inte riktigt där än.. Just nu tas ritningarna fram, hur huset ska placeras på tomten och så vidare. När det är klart skickas bygglovshandlingarna in, vi har fått förhandsbesked men som det mesta ska formalia och sista ordet stämplas på pappret innan byggstart sätter igång.
Jag funderar just nu på:
Färg på hus (först tänkte jag svart men har ändrat mig helt - det får bli vitt eller grått. Henke säger vitt)
Färg på tegeltak (lutar åt grått men kanske svart.. )
Fredagsmys.. Och husskisser..
Fredagsmyset är i full gång, H har tagit fram charkisarna och steker rårakor. Jag har fått ett glas rött i handen och tittar på ritningarna av vårt hus.
Vårt hus, det jag gillar bäst är fönster från golv och upp. Arkitektens ord "det svåra är inte att sätta in fönster överallt, det handlar om att skapa ett flöde av ljus och fånga ljuset från hela dygnet."
Hur ska vi göra materialvalen bäst, vad ska vi prioritera först på utsidan, vilken stil ska vi ha och kommer det vara på under eller övervåningen som vi kommer hänga framför tv-n. Ska vi helt strunta i tv där nere och bara ha sociala ytor och högtalare för musiken som ständigt ska spelas och braskaminen som kommer värma dygnet runt.
Mycket kommer ju att falla på plats när huset växer fram, vi kommer få bo in oss och se våra behov och levnadsmönster...
Jag kan inte förstå att vi gett oss in i ett husbygge och om ca 1 år bor i hus?! Overkligt och väldigt härligt. En dröm!!
Vårt hus, det jag gillar bäst är fönster från golv och upp. Arkitektens ord "det svåra är inte att sätta in fönster överallt, det handlar om att skapa ett flöde av ljus och fånga ljuset från hela dygnet."
Eller nått i den stilen;) Jag hoppas iallafalla vårt hus kommer flöda av ljus, glädje och mycket kärlek!
Huset.
Leendet på mina läppar går från öra till öra! Idag tog vi det beslut som ägnat all min tankeverksamhet de sista veckorna. Vi skrev på och vi bygger hus!!!!
Det är en overklighetskänsla utav dess like, och jag har svårt att samla mig.
Tänk att vi ska kunna ge Herbert ett boende och uppväxt på en så underbar plats, med hav, skog, idrottsverksamhet, vänner, lekplatser, affärer inom så korta avstånd. Vi kommer att bo vid havet i Tumlehed, Torslanda! Där kan vi bygga vårt liv, ge en trygghet och stabilitet. Vi kommer att bo i ett nytt hus, kunna promenera med strandväskan till en dag vid vattnet. Kvällarna bjuder vi över vänner på grill och rosé i kvällssolen på vår uteplats.
Hemmet ska piffas och inredas. Och det bästa av allt. Platsen påminner mig så om där jag växte upp men med fördelar av att ha närmare till mycket mer. Ögonen vattnas av associationer när jag går på platserna kring vår tomt.
Himmel vad tacksam jag är! Käre Gud i himlen, din generositet i vad livet ger flödar över - Amen!
Söndagstankar..
Denna vecka har verkligen varit hysterisk.. Det är åtminstone hysteriskt mycket tankar i mitt huvud och stora beslut som ska tas. Kanske blir det den där tomten, på den där fantastiska platsen med närheten till havet och möjligheten att landa för att bygga vårt liv och ta nästa steg.
Pyjamaskillen.. Inte riktigt vaken.
Älskade maken och god dryck på Tranquilo mitt i veckan.. Älskar dejter med honom! Han får mig att skratta så jag nästan kissar på mig ibland.
Promenadstråk i närheten av den kanske blivande tomten.. Här vill jag springa påväg ner mot havet!!
Men vi har också en lägenhet vi ganska nyss flyttade till, den ligger bra till, är ny och fräsch med alla bekvämligheter som finns inom ett stenkasts avstånd.
Till en början när vi flyttade hit så hade jag lite svårt att acklimatisera mig och lämna stan. Men i samma stund som vi fick Herbert har Sävedalen, en lägenhet i markplan och närheten till vänner varit helt fantastiskt. Jag blir lite vemodig i tanken av att kanske lämna denna plats, där BVC och vårdcentral ligger på andra sidan vägen. Den plats dit jag sprang med min bebis när han kämpade för sitt liv. Det finns en trygghet här.
Vi valde lägenheten för att den var en rymlig 3:a och vi kunde få både ett och två barn här. Vi har en parkering precis utanför vår uteplats och en gräsmatta som ger möjlighet till både grill och sol.
Livet med småbarn är krångligt nog, alla förenklingar är guld värda. Att ha busshållplatsen utanför dörren eller att kunna låta Hebbe sitta i fönstret och se på när jag packar bilen inför avfärd har fått mig att lyfta händerna mot himlen och tacka många många gånger.. Så är vi redo att lämna? Vi tror det är en god tid.. Vi har också husdrömmar och har haft länge, vi vet att det här bara är ett mellanläge och nu vill vi bli permanenta.
Platsen tomten ligger på är fantastisk, underbar i mina ögon efter mina mått och med det jag vill ge min son. Vi har vänner där men att enkelt kunna mötas på Cederlöfs för en förmiddagsfika med någon vän eller en lunch på Gårdscafeet med min mammagrupp är i så fall förbi.
Jag vet att tiden som föräldraledig är så oerhört kort i ett livsperspektiv. Och jag kan inte bygga framtida beslut på vad vi har nu och rädslan för förändring. För vi vill ju vidare. Men mitt år hemma med Hebbe har varit helt fantastiskt på den här platsen och jag vet vad jag har men inte vad jag får (förutom betydligt högre lån;).
Ja, i nästa vecka ger det sig.. Vi kommer att hamna i ett beslut. Dessa bilder får ge en glimt av veckan..
Pyjamaskillen.. Inte riktigt vaken.
Älskade maken och god dryck på Tranquilo mitt i veckan.. Älskar dejter med honom! Han får mig att skratta så jag nästan kissar på mig ibland.
Händelserik vecka..
En vecka med mycket på agendan, ja och ett underbart väder också.
Galet mysigt sällskap till torsdagslunchen. Vi hann titta in i vännernas kommande bostad, en lägenhet utöver det vanliga! Hebbe passade på att pussa söta blondiner, vem vill ha sin mamma när det finns tjejer i högstaligan intill ;)
I tisdags startade jag upp kursen i Hälsopedagogik och tog på riktigt ett kliv ur bebisbubblan. Det ger dubbla känslor, och var både otroligt roligt men också ett vemod över att den där unika tiden då det bara är jag och Hebbe på ett sätt är över.
Vi har också hängt med kaffekoppen i solen, träffat vänner, sett på en tomt, haft möte med en husleverantör, besökt en fantastisk lägenhet, ätit lunch med pusskalas till efterrätt... En salig blandning - eller hur!?
Kan väl inte kommentera det med hus ytterligare, hustankar kanske bara stannar vid husdrömmar eller inte. Ena stunden vill jag våga satsa och i nästa stund vill jag köpa en bar på Koh Lanta och leva hippieliv med en solbränd Henke och Hebbe klättrandes i en palm.
Coping, bootcamp och perspektiv
Jag sitter i bilen påväg hem från påskfirande med min familj, bebis sover, vovve sover och makens och mina samtalsämnen avlöser varandra.
I helgen har jag jobbat när jag fått tillfälle, på tisdag drar jag igång en ny kurs med elever. Vi ska studera hälsa.. I bakgrunden kommer minnen från studietiden och Antonovskys "Hälsans mysterium", denna bok som vi läste framlänges och baklänges.
Jag inser en sak, hela gymnasietiden och åren efter det var jag en träningstokig tjej som älskade aerobicpass, löpning, spinning, styrketräning, simning mm. Kanske det som man först och främst förknippar med hälsa. Jag läste idrottsvetenskap på universitetet och gick en boxinstruktörutbildning i Stockholm. Men efter en tid med barnlängtan och resan att bli gravid, få barn osv. så fick jag rådet att dra ner på den fysiska aktiviteten. Den fysiska träningen byttes ut mot den mentala. Jo, det är inget snack om saken att jag fått några år av stenhård bootcamp i att träna huvud och psyke. Jag vill nog till och med påstå att jag blivit ganska bra på att styra mina tankar, se möjligheter, ha tilltro till min kapacitet - iallafall har jag fått en enorm insikt om mina tankemönster och svagheter. Jag är medveten om vad jag har att utgå ifrån och vad jag ständigt måste jobba med, det är svettigt som ett maraton och jag blir aldrig färdig. Oj vilka svagheter jag har men också tro på mig själv och en oxes vilja att inte bli någon jag inte vill vara.
På tisdag gäller det att koka ner teorier, kunskaper och göra det begripligt. Det gäller att använda sig av sina erfarenheter utan att bli privat. Jag undervisar människor som ska jobba med människor. Att tänka positivt, motivera och ha strategier för att möta motgångar är A och O. Men samtidigt så får livets svårigheter inte förenklas allt för mycket och jag har flera gånger stött på människor som anammat "positiva tankar" så till den milda grad att de blir naiva och smått oempatiska. Det ska bli spännande att undervisa i ämnet och det är utvecklande att med lite perspektiv och distans till sina egna upplevelser se hur saker och ting har landat i sig själv.
Jobba och vara mamma..
I måndags började jag att jobba, så smått måste jag tillägga. Jag kommer fram tills sommaren att arbeta lite drygt en dag i veckan, nästa vecka blir det mer men sen är planen en dag. Det är väldigt roligt men också blandat att starta upp igen, sätta igång tankeverksamheten och prestera på fler håll än i hemmet.
Min viktigaste roll är rollen som mamma till Hebbe, jag vill för honom mer än räcka till och arbetet får inte inverka på det han behöver. Han ska fortsätta att ha en mamma som är glad (om än ibland trött), en mamma som vill utforska världen med honom, sätta gränser för honom, vara tryggheten, kärleken och stabiliteten. Men jobb innebär tider och krav, tider ska passas och kurser planeras, genomföras och rättas. Dessa tider ska helst klaffa väl med en bebis som ibland sover dåligt om natten, ibland har en kort vila på dagen, en mamma med huvud hög på koffein och ögon som kör psykrullningar av trötthet.
I det stora hela så känns smygstarten av jobbet väldigt rolig och positiv, jag har nu kurser i "Förskola, skola och fritidshem" där innehållet handlar om barnets utveckling från spädbarn till tonåring, vad barnet behöver i sin lärande utveckling, psykologiska utveckling, pedagogens roll, lärandemiljöer mm. Andra kursen är "Hälsopedagogik" där behandlas frågor som, Vad är hälsa?, Hälsa ur ett kulturellt, socialt, och historiskt perspektiv, KASAM, kriser och krishantering mm. Att få undervisa i "mina ämnen", de som ligger mig så varmt om hjärtat är väldigt inspirerande. Inte minst nu när jag själv har barn. Och att få damma av gamla böcker från psykologilektioner som "the Developing child" koppla ihop teorierna med flera år av praktisk erfarenhet gör att jag känner mig väl rustad för att möta studenterna. Jag ska bara lyckas sminka över mina påsar under ögonen, lyckas hålla rätt på nycklar, lösenord och rätt veckodag. Klara av att stå framför en klass även om jag varit vaken sedan 04.30 utan att tappa balansen eller snubbla på kabeln till projektorn.. Ja om jag klarar det och lite till så kommer det att gå strålande ;)
Tranquilo och tuttchock!
Vi har sovit kass ett par nätter, riktigt kasst! Därför trodde jag att möjligheterna att ta sig iväg igår kväll skulle bli en mindre omöjlighet - trötthet och huvudvärk skulle sätta stopp. Men ibland behöver det inte bli så många timmar, och bara att ses en stund med härliga vänner gör att tröttheten är som bortblåst. Vi hade det så gott på Tranquilo en stund under onsdagskvällen och mötte små och stora samtal - sånt som kvinnor är bäst på. Vad kvinnor också är bäst på så är det att amma - hur gjorde jag den parallellen tro?! Jo då L med mycket kärlek sa -"Hade det inte varit du så hade det där instakonton rykt omedelbart!" Vad hade jag då gjort? Just det, lagt upp en bild på när Hebbe åt, ammade. Jag är såååå väl medveten om L:s inställning till offentlig amning, ja att amning över lag är lite småäckligt. Jag vet också att det är otroligt provocerande för många med amning, att man visar lite hud, avsexualiserar det där bröstet. Det är spännande att 2015 är det ett så hett ämne?! Att det nästan blir mer tabu för varje år och antalet som väljer amma minskar enligt statistiska centralbyrån. Ledsamt tycker jag om anledning ska vara att man blir obekväm. Själv ser jag det som ett privilegium och jag älskar stunderna med Hebbe. Det är också det mest enkla och okladdigaste sättet att ge mat på (nu när han är större och mjölkproduktionen inte sprutar hej vilt). För egen del fick jag enorm pepp, av mamma, vänner, Vilhelmina Sandra och inte minst min make. Jag hade aldrig problem att komma igång och tror att deras (de tidigare nämnda) sköna inställning hjälpte mig att anamma densamma.
Vännen M tvåbarnsmamma som ammat sina små var med igår och sa när hon såg bilden -"Åååå så fiiiin bild, så fin Hebbe är" (precis vad jag ser också..) L fortsätter -"Nej jag ser bara en bröstvårta" -"men okey.. Kanske lite fin bild.
Vi hade en teori om att inställningen till amning kanske förändras den dagen man själv sitter med en bebis kloss an till tutten? L trodde kanske hennes inställning skulle förändras den dagen hon blir mamma.. Ja vem vet. Jag älskar samtalet iallafall. 
Nu ska jag käka frukost, Hebbe ska få sin gröt och Bosse ska också få något grötliknande då han var hos veterinären igår och tog tandsten samt drog ut ett par tänder. Lilla skrutthunden.. Efter frukost ska vi göra oss iordning för att åka till Lerum på mamma/bebis lunch!
805 Million Names
Min fina vän L, inte nog med att vi fick låna hennes lägenhet i helgen då hon var i Paris. Där åstadkom hon stordåd!! De drog det i land!! Hemlighetsmakeri och mycket, enormt mycket arbete. Är så stolt över mina älskade vänner och idag extra stolt över Lotta ❤️
Följ länken nedan...
Mina fina vänner som gjorde vår helg..
Liebling lunch
Ett underbart lunchsällskap och kärlek med pussar i massor. Idag tog jag och Herbert oss in till stan för att möta upp E. Kollade in den sista rean och kom hem utan en enda kasse.. Till helgen åker vi till Stockholm (igen) för mig och blir det shopping så får den ske där även om jag fortsätter på min sparsamma bana. Pengar läggs just nu på god mat, små resor och upplevelser av olika slag. Jo vars.. Det kan väl hända att något som går att klä sig i kommer hem, men inte som innan föräldraledighet. ;)
Hummer, försäljning och vit bil på fyra hjul.
Vi sålde vår bil idag! Så skönt att den fått en ny ägare och en liten stund efter hämtade vi ut bilen vi ska köra härnäst. Vi har vacklat fram och tillbaka men bestämde oss till slut för att testa leasing. Jag hoppas vi blir nöjda och att den håller måttet så som vår Volvo V70 gjorde. Snygg är den iallafall vår leasade vita Toyota. Och vi firar den med vitlöksgratinerad hummer!
