När H jobbar och jag har ett gäng lediga dagar framför mig kan jag inte skjuta undan städningen. Även om vi alltid delar på den så känns det inte rättvist att ligga och slöa hela dagarna för att sen ta städningen tillsammans. Nej, vet inte om det handlar om kvinnligt dåligt samvete eller att jag bara inte orkar se på det halvröriga hemmet...

Jag har tvättat håret en hel del i ett par veckors tid, och jag tycker mig se resultat. Det är lite om än bara lite ljusare, och då är det ju på rätt väg :P Men pengar har fortfarande inte kommit, bara ett lönebesked från samskolan om vad som komma skall :)

När jag plockar bland H:s kläder kan jag inte låta bli att tänka på att det i dagarna är precis 1 år sen vi träffades för allra allra första gången. Inte fasen trodde jag att det skulle se ut så här 1 år senare då :) Inte ens i min vildaste fanatsi... haha

Nu är det dags att hoppa ur morgonrocken och i städrocken!