Allahelgonsdag..

Idag är dagen vi ska minnas, tillåta oss tänka på dem som inte finns hos oss längre. 

Vi åkte i skymningen till Östra kyrkogården där Stig ligger i minneslunden. Med oss hade vi ett ljus och vi tände det, ställde det ifrån oss och lät oss minnas.. 
Det gjorde så ont i mig, jag kunde bara titta på ljuset för så fort min blick hamnade på vår vackra ovetande Herbert skar det som en kniv i mig. Tankarna att det är det här som jag missar med Stig, det som jag så evigt tacksamt får uppleva med Herbert. Det skulle vara två där i vagnen, jag vill kunna krama även dig Stig! Jag vill kunna pussa dig, skojja med dig, uppleva hur kärleken växer till oändliga proportioner för dig precis så som jag upplevt med Herbert. 
Jag vill se er två leka, busa och bråka. Jag vill känna din doft, läsa godnattsaga för dig och vinka av dig på förskolan om dagarna. Jag vill allt det där med dig också och att jag inte får det smärtar från tå till bröst till tå igen.. 

Henrik säger - Men du skickade den mest fantastiska lillebror.. Och ja, Amen det gjorde du sannerligen! 
Där och då när vi satt med dig i våra armar och tog farväl så sa vi att du skulle snacka med Gud och skicka ner en lillebror. Ni gjorde ett bra jobb, ett bättre jobb kunde ni inte gjort! Med Herbert blev vi läkta men ärret finns kvar och det blir vi aldrig av med. Men ärret är vackert, du var så vacker.. Som alla stora ärr så påminner det om det där man helst hade velat slippa, jag hade vilja få slippa att ha förlorat dig men jag skulle aldrig vilja vara utan dig. Du finns där i mitt hjärta och jag har något fantastiskt som möter mig en dag, en dag får jag se, hålla och vara med dig igen. Älskar dig.




Vecka 43..

Förra veckan gjorde jag massor av mysiga saker. Lunchdejt med mina ljuvliga barndomsvänner (fick sniffa på bebis) Helghäng med bästis och sen födelsedagsfirande av E. En överraskningsfest med extra allt alá New York tema.. Hennes födelsedagsresa går givetvis dit och jag är inte alls avis ;) 

Lunchis på Vapiano






Party..


Mina plus två <3

I veckan som gick




För att vara en ny måndag så kanske det egentligen är fel att sumera förra veckan, sånt bör väl ske på söndagar. Nåväl, det får bli idag efter en intensiv arbetsdag med några timmar för mycket.. 
Förra veckan var känslomässigt omtumlande, efter att aktualiserat, pratat om och blickat tillbaka på vad som skedde med Herbert förra sommaren så kommer alltid ett bakslag. Känslan av livets oförutsägbarhet, att vi inte har garantier mm. Jag försöker landa i tanken att garantier har inte någon, vare sig för sig själv eller sina barn. En tumör kan växa, en sjukdom spridas, en olycka ske. Ingen har garantier, och där är vi som vilka föräldrar som helst även om vi både förlorat Stig och upplevt ett stort trauma med Herbert. 
För att skingra tankar och blicka framåt har vi ägnat mycket tid efter jobbet på tomten. Herberts gammelfarfar är en supergammelfarfar och ägnat minst 6 h om dagen till att fixa och förbereda tomten inför husbygget. Tacksamheten till honom är enorm, fatta grejen med att ha någon som bara fixar?! Gräver, fäller träd, slår gräs, kör till tippen mm. 
Även Hebbes farfar och farmor har hjälp till när de kunnat och vi är verkligen lyckligt lottade.

I helgen hade vi våra kära vänner i familjen V här, och Herbert var överförtjust i att få brottas och busa med två stora barn. 
Söndagen avslutade vi med tomtebesök igen och jag var tvungen att köra en yogapose (i tajta jeans) -mindre grassiöst! Haha.. 

TV4 Nyhetsmorgon


Mitt i frukosthänget bakom kulisserna, se sig själv på tv.. En annorlunda upplevelse! 


Tidigt i ottan gick vi upp och taxin körde oss till TV4-huset. Där fick vi passerkort, vidare till sminket och sen slå oss ner bakom kulisserna där gäster hänger, äter frukost och dricker kaffe. Min aptit var väl inte den största men Hebbes var desto större.. Han gick loss på kanelbullar, russin, mackor och juice. 

Vi skulle in framför kameror kl 06.45, Peter Jihde kom först och hälsade på oss, snacka några ord och efter honom kom Tilde. Tilde sprang direkt fram till Herbert som var i Henkes famn och där ville han inte stanna många sekunder när det kom en snygg tjej med öppna armar. Pussar och kramar, som om de känt varann sedan innan. Tilde berättade att alla i huset pratat om Herbert och inte minst fotografen och reportern från i Lördags var som sålda över hur go han är. (Gissa om man blev stolt i mammahjärtat?!)
Jag trodde vi hade ganska gott om tid men helt plötsligt ska vi in i sändning. Efter en extremsnabb tur in på toaletten fick jag sedan röra mig fort mot studion samtidigt som de satte fast mick och slinga i byxorna. Jag vet inte hur det gick till men vi hann, Peter tog mitt tuggade tuggummi i handen och la det brevid sig och sen drog sändningen igång. 

Det finns ju så mycket mer att berätta, ni som läst här vet ju alla turer.. Men vi känner oss nöjda och fått fantastisk respons av TV4 och inte minst hjärtlungfonden. 

Nu rullar vi hemåt mot Göteborg och den vanliga vardagen, långt ifrån tv-intervjuer och kanelbullar till frukost. 

Det har varit en riktigt annorlunda, kul och spännande upplevelse! 

En mindre lyckad intervju




Igår kom vi alltså till Stockholm, vi hann lämna våra väskor på hotellet och sen äta en lunch på Jamie Oliver innan det var dags för intervju med TV4 nyheter.

Det kändes som ett kaos, jag tyckte inte att jag besvarade frågorna, snubblade på orden och under tiden så försökte Herbert volta ur Henriks famn, han drar mig i håret och gör konstiga miner. Vi skulle stå tätt intill varandra och allt eftersom jag märkte att jag tappade fokus desto värre blev mina svar. 
Journalist och kameraman tyckte iallafall att det var mycket underhållande och Hebbe vann deras hjärtan. 
De lovade att den här intervjun kommer att vara superkort, en blänkare inför sändningen på Nyhetsmorgon. Men då ska det ske live och just nu undrar jag verkligen hur det ska gå?!
Men men, innan dess är det hotellfrukost, Skansen och stan..
Igår drack vi bubbel på Riche med Tjernqvist och hoppas mötas upp efter vårt Skansenbesök. 

Oväntad weekend..


Härom eftermiddagen stod jag med grannarna i sandlådan när jag har ett missat samtal, jag ringer upp och får förfrågan om vi kan tänka oss ställa upp på att komma till Stockholm.. Redan till helgen och varför? 
Jo TV4 vill ha med oss på Nyhetsmorgon för att berätta om det som hände Herbert och hans hjärtoperation. Så kl 06:45 på måndag sitter vi med Tilde och Jihde för att berätta om ett av mina värsta trauman i mitt liv. I direktsändning ska jag tillsammans med Henrik sätta ord på när vi nästan förlorade vår älskade Herbert. Det känns redan nu som om orden skapar en klump i bröstet av gråt. Men jag ska på bästa sätt formulera mig för att nå fram med berättelsen och bana väg för att något liknande aldrig igen ska ske. Forskningen går framåt i raketfart och målet är att alla hjärtfel ska upptäckas vid ultraljudet i v 18 och det istället ska kunna planerad och förberedas för en operation i lugn och ro.
Så mina kära vänner, nära och kära - håll tummarna att vi gör ett bra jobb och att det blir ett bra framställande. 

Kram

RSS 2.0