Mitt sommarhäng.. 

Jag har hittat platsen där Hebbe trivs bäst. På vår uteplats under förmiddagen när solen inte visar sig där och det fläktar. Idag, hittills vill jag säga! Så har jag haft en mer nöjd bebis. Han är inte förtjust i att graderna ligger någonstans mellan 25-30, solen steker, svetten lackar och blöjan klibbar. 

Själv är jag trött, jag brukar vara på topp sånna här sommardagar. Hoppa upp ur sängen, gå en PW, göra en härlig frukost och dagen fortsätter i ett tempo och glädjerus. Men jag tror att tröttheten beror på att ytterligare oro har släppt.. Märker att det går i omgångar. Om oron först ligger på 100 av en skala 1-100 så går den sakta ner.. 90, 85, 70 osv. För varje avtrappning kommer en våg av trötthet efteråt. Där befinner jag mig nu. Efter att vi var i Lysekil i helgen så släppte ytterligare oro och nu är jag som sagt tömd på ännu lite energi. Det gör att jag ligger kvar med Hebbe i sängen en extra stund, äter en oengagerad flingtallrik till frukost och mellanmål och lunch består av marabou eller polly. Vi hänger i skuggan, Hebbe, Bosse och jag. Jag snusar Hebbe i nacken och tänker att jag borde... Ja och så kommer alla borden uppradade. Men det stannar där, vid tankar och kanske ett litet dåligt samvete. 

 

Men sen försöker jag vara snäll mot mig själv och tänka att det finns tid, dagar och veckor framför då jag kan starta upp alla borde som att rensa ur garderoben, planera för näringsrika luncher och mellanmål, börja spela tennis eller skaffa gymkort -ja få tillbaka muskler på kroppen så jag inte blir sittande med en trött rygg och värkande armar efter att jag bär på en tyngre Herbert. Snällt tänker jag att först och främst ska vi ha semester.