Men vi har också en lägenhet vi ganska nyss flyttade till, den ligger bra till, är ny och fräsch med alla bekvämligheter som finns inom ett stenkasts avstånd. 

Till en början när vi flyttade hit så hade jag lite svårt att acklimatisera mig och lämna stan. Men i samma stund som vi fick Herbert har Sävedalen, en lägenhet i markplan och närheten till vänner varit helt fantastiskt. Jag blir lite vemodig i tanken av att kanske lämna denna plats, där BVC och vårdcentral ligger på andra sidan vägen. Den plats dit jag sprang med min bebis när han kämpade för sitt liv. Det finns en trygghet här. 

Vi valde lägenheten för att den var en rymlig 3:a och vi kunde få både ett och två barn här. Vi har en parkering precis utanför vår uteplats och en gräsmatta som ger möjlighet till både grill och sol. 

Livet med småbarn är krångligt nog, alla förenklingar är guld värda. Att ha busshållplatsen utanför dörren eller att kunna låta Hebbe sitta i fönstret och se på när jag packar bilen inför avfärd har fått mig att lyfta händerna mot himlen och tacka många många gånger.. Så är vi redo att lämna? Vi tror det är en god tid.. Vi har också husdrömmar och har haft länge, vi vet att det här bara är ett mellanläge och nu vill vi bli permanenta. 

Platsen tomten ligger på är fantastisk, underbar i mina ögon efter mina mått och med det jag vill ge min son. Vi har vänner där men att enkelt kunna mötas på Cederlöfs för en förmiddagsfika med någon vän eller en lunch på Gårdscafeet med min mammagrupp är i så fall förbi. 

Jag vet att tiden som föräldraledig är så oerhört kort i ett livsperspektiv. Och jag kan inte bygga framtida beslut på vad vi har nu och rädslan för förändring. För vi vill ju vidare. Men mitt år hemma med Hebbe har varit helt fantastiskt på den här platsen och jag vet vad jag har men inte vad jag får (förutom betydligt högre lån;). 

Ja, i nästa vecka ger det sig.. Vi kommer att hamna i ett beslut. Dessa bilder får ge en glimt av veckan..