Ett pansar

Jag tar lite lunch mitt i dagens arbete.. Jag får en stund i tystnad, i solen från fönstret. En stund för eftertanke.. En stund för bön av tacksamhet.
Allt eftersom jag blir äldre och jag får leva med min tro så mognar den tillsammans med mig. På så många sätt har jag blivit prövad och på så sätt också min tro blivit utmanad. Men den håller, den är mitt pansar, den ger inte alltid förståelse men den skapar mening.

Jag önskar att fler fick leva i den friden som tron ger <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0