Sommar och snart dags..

Vi är mitt i sommaren, magen med vår lilla familjemedlem växer. På alla sätt är allt sig likt men på många sätt är vi på en så ny plats i livet. 

Jag vet att jag kan vattna med orden tacksamhet, och givetvis är det inte alltid i livet jag känner så - jag kan vara/har varit i motgång och lägen där jag sliter mitt hår i förtvivlan. Jag har verkligen varit i så mörka tunnlar att jag inte sett ljus.. Men istället för att stå stilla har jag tagit några steg och helt plötsligt har en strimma av ljus gett sin antydan framför mig.. Några steg till och det är ingen tvekan om att ljuset finns där. Ännu fler steg läggs till och sen är tunneln bakom mig. 

Jag är i ett ljus och en tacksamhet, jag har förväntan inför framtiden och allt vad en bebis kommer innebära. Rollen som tvåbarnsmamma, H och jag som föräldrar till ännu ett barn här på jorden. Det är pirrigt, men också lugnt. För hur saker och ting än blir så gör vi det tillsammans, inte ensamma. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0