Imorgon ska nuet förevigas när M kommer och ska ta lite bilder på magen. 

Allt var bara fint och magen växer precis på kurvan, SF mått 28 cm. 

Ikväll var vi några hus bort och blev bjudna på middag av svärföräldrar. Som vanligt är jag helt slut ikväll, skulle kunna somna nu men håller mig vaken 1 h till.. 

Jag tycker vagnen är så fin! Med Stig så stod vi i valet mellan en Bugaboo Buffalo eller en Joolz. Med lillebror var det egentligen inga tveksamheter -det blev en Joolz. Vi gillar de nyaste modellerna med quiltat skinn och foder men de finns bara i svart och grå, vi vill ha den blå vagnen. Så inget quiltat skinn men en fantastisk snygg vagn ändå enligt vårt tycke! 

Jag borde ta en mamma-shopping men tycker ärligt inte att gravidkläder är så kul. Än så länge har det funkat att ha gummisnodd i byxorna och vida T-shirtar, men börjar bli dags att köpa några plagg. I helgen kommer mamma och då ska vi i första hand köpa gardiner och grejer till hemmet, hinns fet med så blir det en sväng i några klädbutiker med! 

Vi gjorde klart affären och fick nycklarna, ett glädjerus gick genom kroppen när jag för första gången sprang igenom alla rum och ropade hej i vårt nya boende. Vårt alldeles egna nya boende! Jag bokstavligt talat sprang, först in i duschen och skrek "hej hej" vidare till sovrummet "hej hej" öppnade diskmaskinen "hej hej" in i garderoben "hej hej" och så fortsatte det..

Vi var hos barnmorskan efteråt. Mitt kämpande med fröer, bluthsaft och torkad frukt har gett resultat -järnvärdet var nu finemange. (Ätit en och annan järntablett också, men har slarvat med dem.)

Måttet på magen var perfekt -precis på kurvan. Blodsockret var tipp topp. Lillebrors hjärtslag slog i 140 och min vikt var + 5kg sedan inskrivning i v 10. (Jag hade ju gått upp ett par kilo innan inskrivning så en mer korrekt siffra är väl runt + 7 kg hittills i graviditeten.) 

Som sagt, en riktigt härlig dag i januarikylan. 

Det längtar jag efter, törstar jag efter och dricker jag allt för ofta. 

I vanliga fall är det någonting jag dricker högst sällan, väljer hellre Fanta, Cider eller Pepsi Max. Men nu sitter jag här, en simpel vardag och dricker Coca Cola! Haha. Ja det är ju ändå handbolls-EM och Sverigematch så det får väl vara min ursäkt. 

Imorgon ska jag bara arbeta en liten stund på förmiddagen sen ska vi hämta nycklarna till lyan och efter det till barnmorskan för att mäta, väga, känna och prata föräldrautbildning mm. Det ska bli spännande att se vad jag har gått upp, har inte ställt mig på vågen sedan augusti och jag lovar att berätta resultatet! Inga hemligheter -full trensperens;)

Åååå stoltchock! Skulle precis avsluta inlägget men då dök en preview av "Zlatan Volvo-reklamen". Min alldeles underbara vän L har arbetat som en galning med det här topphemliga projektet och nu är det färdigt! Hon är så galet grym och jag blir så stolt över henne. Borde skriva ett eget inlägg bara om det nästan #höjvåraälskadetjejkompisar!! 

Hörs imorgon mina läsare.. 

Ett av mina "graviditetsbesvär" har varit dålig hy. Jag som aldrig annars behöver lida har under några månader fått stå med concealer och dubbla lager foundation på min haka. Det har varit frustrerande, men samtidigt så har jag accepterat det som något jag ändå inte kan påverka. Att gå på behandling när det i grund och botten handlar om ett hormonellt kaos i kroppen har jag valt att avstå. Nu tycks dock balansen börja återfinna sig. Hyn är inte sig själv helt än, men på god väg och jag hoppas slippa bakslag. 

Igår kom en stor låda med nya underbara Exuvianceprodukter. De får inta första parkett i badrumsskåpet. I skrivande stund sitter jag med en skön ansiktsmask och njuter av känslan som infinner sig efteråt -sammetslen persikohy! 

Som gravid är inte kroppen densamma som man känner den annars, jag känner mig lite mer skör och "naken". Kan inte förklara det riktigt. Självklart vill jag ha fina bilder, och som Maria säger så ska den här tiden förevigas. Häromdagen innan läggdags försökte jag öva mig med några selfies. Jag vågar väl lägga ut en på bloggen till kära läsare.. Det kan komma att bli fler bilder men då från ett proffs. Fast det dröjer, vi har inte tagit några än..

Tittade i en inredningstidning och vad ser jag där om inte lampan jag köpte till vårt sovrumstak häromdagen. En enligt mig fantastisk kopparlampa från Patrick Hall "Diamond". Jag längtar tills vi flyttar in i nya sovrummet, ja hela nya lägenheten såklart! 

Fick en fråga från andra sidan jorden om magbilder idag. Jag får helt enkelt tillgodose den önskan;) 

Ingen kul outfitbild, en flytta-packa-slappa bild. Jag längtar vansinnigt mycket efter att få komma till den nya lägenheten nu. Framförallt längtade jag efter golvvärme häromdagen när jag låg på golvet och våndades i vinter-K-sjukan. Men nog om den nu, den är long  gone och mina trötta ögon får jag skylla på järnbrist. 

Min Stig.. 

Det är tidig morgon, lillebror grejar i magen och jag tänker på honom men mest på dig. Vem är han där inne? Det är så svårt att föreställa sig.. Jag tänker att han är en kopia av dig, även om jag vet att du är du.

Min alldeles unika Stig som jag har alldeles speciella känslor för.. Kan man känna samma för två barn eller känner man lika mycket men olika? Så mycket jag funderar över.. Det jag känner för dig går aldrig att ta ifrån mig, du är min lilla Sticka med ditt söta ansikte, med dina rutiner i magen, med din lilla kropp och alldeles underbara små händer. Du är den jag hade drömmar om och samtal med. Du är min första bebispojke. 

Är jag annorlunda än andra för att jag inte har dig hos mig nu? Tänker annorlunda än andra mammor? Jag vet inte.. Kanske. Det är bara svårare den här gången att föreställa sig vem som kan dölja sig på insidan för jag tror det är en kopia men inte originalet. Låter konstigt säkert, ja. Men när du kom ut så var det så självklart att det var du som varit därinne.

 

Jag längtar efter lillebror, det är säkert det. Men det får ha sin tid, graviditeten i sig får ge mig tid att landa. Landa i att jag faktiskt bär på en liten bebis igen.. Någon som säkert du varit med och valt ut ska komma till mig och pappa. 

Nej det bjuds inte på bilder, men kanske att det på sikt dyker upp. Flera har sagt att jag "bara fått mage" i graviditeten. Men ooo nej, det är en illusion! Idag tog jag fram mina älskade acnejeans och fick dem en bit över knäskålarna tills lår och skinkor tog emot. Så det där med "bara mage" kan jag glömma. Det spelar mig inte så stor roll dock, givetvis vill jag inte bli tyngre än jag behöver men jag äter precis vad jag vill, hur mycket jag vill och ofta jag vill. Litar på min annars goda ämnesomsättning, för den förändras väl inte under en graviditet? Någon med erfarenhet som kan varna innan i så fall? 

 

Jag går fortfarande och drar ut på att köpa mammakläder. Kanske för att det finns få som lockar, men det kan också vara ett sätt att skydda sig. Det känns så långt tills maj och jag fokuserar på mycket annat just nu som vår flytt, pappa (som fick åka hem från sjukhuset idag!!), framtidsprojekt, inredning, jobb.

 

2014 har börjat spännande.. 

Nu är det nog dags att våga berätta lite. Vet inte om jag någonsin kommer att få modet på riktigt.. När jag i augusti fick veta att jag var gravid så grät jag. Livrädd. Skulle jag gå igenom allt igen? Hur skulle jag må? Vad skulle hända? När vi förlorade Stig så tänkte jag för mig själv att en kommande graviditet skulle vara ett rent helvete. Jag var ju redan så orolig med Stig i magen, skulle det kunna ens gå att vara mer orolig?! 

 

Men de första veckorna passerade och det kändes lugnt. Det värsta har redan hänt, och att få ett missfall i v 7, 8 eller 12 är inte detsamma som att få en liten liten kille i v 22. Därför gick den första tiden ganska enkelt, jag berättade knappt för någon och levde så mycket som jag bara kunde som vanligt, försökte inte tänka på graviditet, läsa om graviditet eller prata graviditet. 

 

Jag har mått bra hittills i den här graviditeten, förra gången hade jag oro, foglossningar och lite andra komplikationer. Det gjorde att jag var sjukskriven från v 17 vilket var tufft. Att inte kunna röra sig fritt eller tillåta tankarna gå till annat var jobbigt. Den här gången har jag sluppit sånt, jag har kunnat jobba och fokusera på så mycket annat. De sista tre veckorna som ni vet har mitt fulla fokus och all tankekraft gått till Pappa. 

 

Denna veckan har dock varit lite kämpigare, jag befinner mig nu i den tiden av graviditeten när Stig kom förra gången. Alla minnen ligger så nära, vad jag gjorde dagarna innan, vad som hände när jag vaknade på natten, väckte H och vi fick åka in.. Ja allt sånt. 

 

Nu vill jag bara att veckorna ska gå, att jag ska komma förbi den "här" tiden i graviditeten och få lite distans. Men jag vet inte, kanske är det nu min oro kommer börja.. Fram tills nu har jag erfarenhet av sedan tidigare, allt därefter blir första gången. 

 

Jag önskar, ber och hoppas att det kan få fortsätta att vara en lugn graviditet hela vägen fram till maj. Då vi i början av månaden väntar vår andra lille kille. 

Några läsare kanske redan vet, några har misstänkt, andra ingen aning. Men det börjar bli svårt att dölja, och jag vill dela med mig. Vi väntar bebis. Skriver mer om det och mina känslor kring det i kommande inlägg. 

Kram